Välfärdsteknik – eller välfärdsteknologi, går ut på att förbättra livskvaliteten för befolkningen. Därför går denna teknik hand i hand med att bidra till digital delaktighet. I denna artikel kommer vi att utforska olika typer av olika teknik och metoder som kan förenkla tillvaron för digitala nybörjare och göra det enklare för dem att använda teknik i vardagen.
Så vad är välfärdsteknik egentligen? Socialstyrelsen beskriver välfärdsteknik som digital teknik som ska bidra till aktiva, trygga, självständiga och mer delaktiga individer.
Socialstyrelsen lägger fokus främst på äldre och personer med funktionsnedsättning – exempelvis hur man använder välfärdsteknik i äldreomsorgen. Här fokuseras också på teknologin i sig. Välfärdstekniken är här också en del av den s.k. e-hälsan som handlar om att nå och behålla hälsa genom digitala verktyg – inte minst att digitalt kunna utbyta information.
Vidgar vi definitionen av välfärdsteknik bara en aning så fångar vi dock in fler målgrupper och fler lösningar: Här kan det handla om att göra vardagsteknik tillgänglig för äldre och funktionshindrade men också för språksvaga. Då är det inte bara en fråga om att underlätta vardagen att ha teknik – det blir också en fråga om att lära sig använda teknik. Vid sidan av välfärdsteknik i form av produkter så blir det också en fråga om välfärdsteknik ifråga om kunskap att använda teknik i vardagen.
Välfärdsteknikens kärna ligger i produkter – många av dem relativt enkla som går ut på att anpassa vardagstekniken så att den passar flera slags användare så som funktionshindrade och äldre. Många av dessa produkter kan dock göra vardagen enklare för vem som helst.
En av de mest grundläggande sätten att förenkla teknikanvändningen för digitala nybörjare är välfärdsteknik som modifierar en telefon, en surfplatta eller dator så att den blir fysiskt anpassad för individen. Enhetens fysiska utformning är konstant men det finns en rad produkter som kan förenkla bruket av dessa för användare med begränsad förmåga eller teknisk erfarenhet.
Exempel på sådana lösningar inkluderar:
PopSocket har förbättrat sättet vi håller och använder våra smartphones på. Denna smarta och praktiska välfärdsteknik fungerar som en utdragbar grepphjälp som fästs på baksidan av din telefon eller dess skal vilket ger bättre ergonomi och säkerhet när du använder enheten.
För de med begränsad motorik kan PopSocket göra det betydligt enklare att hålla i och använda smarta telefoner, särskilt när det gäller att skriva meddelanden, ta foton eller navigera genom appar.
Med en PopSocket monterad minskar risken för att tappa telefonen och råka ut för skador, vilket i sin tur sparar användarna från att behöva hantera krångliga reparationer och kostnader. Den justerbara funktionen gör det också möjligt att använda PopSockets som ett ställ för att placera telefonen i horisontellt läge, vilket kan underlätta videouppspelning och videosamtal.
Med en mängd olika färger och mönster att välja mellan kan användare också anpassa sina PopSockets för att matcha deras personliga stil och smak.
Ett tangentbord med hög kontrast och stora tecken är välfärdsteknik som kan göra stor skillnad för personer med nedsatt syn eller motorik när det kommer till att använda en dator. Den höga kontrasten mellan tangenternas och tecknens färg gör det betydligt enklare att urskilja de olika bokstäverna och symbolerna. Detta kan vara mycket användbart för personer som har svårt att se små detaljer eller har problem med att skilja mellan liknande färger.
Stora tecken på tangentbordet hjälper användare med nedsatt syn att tydligt identifiera varje enskild tangent, vilket minskar risken för att trycka fel och ökar skrivhastigheten. Dessutom kan stora tecken underlätta för användare med begränsad motorik, eftersom de blir mindre benägna att trycka på fel tangent när de använder datorn.
Dessa anpassade tangentbord kan ge ökad självständighet och förbättra användarupplevelsen för personer med syn- eller motoriknedsättningar. I ett större perspektiv så är detta också välfärdsteknik som gör det enklare att ta del av den digitala världen – en inte så liten del av vår samtid.
Mobilskal låter kanske inte som välfärdsteknik men faktum är att rätt slags skal till en surfplatta kan ha en betydande inverkan på användarvänligheten. Ett välutformat skal kan erbjuda flera funktioner som gör det enklare för användaren att hantera sin surfplatta på ett effektivt och bekvämt sätt.
För det första kan ett skal med ett bra grepp underlätta för användaren att hålla surfplattan säkert och stadigt vilket minskar risken för att tappa den och råka ut för skador. Skal med texturerade ytor eller greppvänliga material är särskilt användbara för personer med nedsatt motorik eller för dem som upplever att deras händer är mindre stabila.
Ett annat viktigt inslag i skalets egenskaper är möjligheten att använda det som ett ställ. Vissa skal är utformade med inbyggda stöd eller justerbara vinklar, vilket gör det möjligt för användaren att placera sin iPad i en bekväm läsvinkel eller i horisontellt läge för att titta på videor, foton och följa recept i köket. Detta kan avlasta användarens nacke och armar och bidra till en mer ergonomisk användning av enheten. Vissa av skalen kan vara lite struliga att lära sig vika upp och ned. Det är vanligt att personer inte känner till att enheten kan rotera i vissa skal, till exempel.
Slutligen kan ett surfplatteskal med inbyggt tangentbord vara en värdefull tilläggsfunktion för de som har svårt att använda den digitala skärmtangentbordet på en surfplatta. Ett fysiskt tangentbord kan göra det enklare för användaren att skriva e-post, söka på webben eller använda appar som kräver inmatning av text.
På senare år har det dessutom blivit möjligt att använda en styrplatta eller extern mus för att styra enheten. Logitechs tangentbord för iPad är prisvärda och av schweizisk byggkvalitet.
Inom välfärdsteknik finns flera innovativa lösningar som gör det möjligt för personer med begränsad motorik och som är rullstolsburna att styra en dator, telefon eller surfplatta. Dessa tekniker ger större självständighet och ökad delaktighet i den digitala världen. Men de är ofta dyra. Samtidigt finns det billigare vardagsteknik som i vissa lägen kan fungera som alternativ till specifik välfärdsteknik.
Röststyrning är en lösning som kan fungera för vissa. Dessa tjänster är gratis och förutsätter bara att man någon form av enhet genom fungerar för röststyrning – exempelvis en smartphone. Funktioner såsom Siri, Google-assistenten eller Amazon Alexa möjliggör interaktion med enheter genom att använda röstkommandon.
Dessa röstassistenter kan hjälpa användare att skicka e-post, söka på webben, spela upp musik och styra smarta hemfunktioner, allt med hjälp av rösten. Detta kräver att användaren kan använda rösten och artikulera ord så att röstassistenten förstår.
Huvudstyrningsteknik är en annan kraftfull lösning för personer med begränsad motorik. Denna teknik använder en kamera eller sensorer för att spåra användarens huvudrörelser och omvandla dem till styrkommandon på en dator eller surfplatta. Produkten HeadMouse Nano använder en liten klisterlapp i pannan för att kunna spåra rörelserna.
Genom att använda liknande tekniker kan personer med funktionsnedsättningar navigera på skärmen, klicka på objekt och skriva text utan att använda händerna. Så coolt!
Geststyrning kan också vara en användbar välfärdsteknik för personer som har viss motorik men begränsad rörelseförmåga. Genom att använda kameror eller sensorer kan enheter som Kinect, Leap Motion eller armbandet Myo känna av och tolka kroppsrörelser och omvandla dem till kommandon på teknisk enhet.
Användningen av dessa produkter i denna kontext är fortfarande under utveckling. De kräver en hel del konfiguration för att fungera som förväntat och dessutom lär inköpskostnaden för produkterna vara förhållandevis höga.
Adaptiva pekdon är välfärdsteknik som faktiskt finns och fungerar redan idag. Under denna kategori faller lösningar såsom huvudmus, munmus eller sip-and-puff-switchar. Dessa alternativa pekdon kan anpassas efter individens behov och färdigheter och kan styra en dator eller annan enhet genom att använda huvudrörelser, munrörelser eller genom att suga och blåsa luft.
Genom att kombinera dessa tekniker och anpassa dem efter individens behov kan personer med begränsad motorik få tillgång till och styra digitala enheter mycket enklare.
För att göra det enklare för digitala nybörjare, funktionshindrade och seniorer att använda tekniska enheter så går det att anpassa enhetens gränssnitt (hur det ser ut) till ett enklare och mer lättförståeligt format. Det finns bra tredjepartsappar eller programvara som förenklar menyer, ikoner och funktioner – inslag som kan göra det frustrerande och överväldigande för användare som är nya på området.
Genom att utbilda dig själv som användare kan du bättre förstå vilka möjligheter som finns. Och än viktigare – vilka begränsningar som finns.
Förstora text och ikoner är en av de mest grundläggande anpassningarna som kan göras för att underlätta användningen av tekniska enheter för personer med nedsatt syn. Genom att öka teckenstorleken och ikonstorleken blir det lättare att läsa och navigera på skärmen.
Detta kan vara praktiskt att göra spontant för alla, egentligen. På kvällen är våra ögon generellt sett tröttare än på dagen, och då kan det underlätta att förstora texten lite grann.
Ikonernas storlek går ofta att justera i enhetens systeminställningar.
Genom att justera färg- och kontrastinställningarna på en teknisk enhet kan man skapa en mer lättläst och tydlig skärmupplevelse. Högre kontrast och färgval som är enkla att skilja åt kan göra det betydligt enklare för vissa att interagera med enheten.
Om användaren får huvudvärk eller mår illa av att titta på under korta eller långa perioder kan det vara en god idé att leta efter funktionen för att minska blått ljus. I iPhone, iPad och Mac kallas funktionen night shift. Det finns ett program som heter f.lux som även kan användas för detta. Det finns även speciella typer av glasögon som kan användas för att reducera det blåvita ljuset.
Genom att lära användaren att använda genvägar och favoriter kan man underlätta navigeringen och snabba upp åtkomsten till de mest använda funktionerna och apparna. Genom att organisera och anpassa dessa genvägar och favoriter kan användare enkelt hitta och använda sina mest använda funktioner och appar utan att behöva navigera genom komplicerade menyer.
I iPhone, iPad och Mac finns en app som heter "Genvägar". Den gör det möjligt att programmera olika funktioner så att de utlöses vid klick. Det går även att skapa genvägar som är automatiserade, vilket gör att exempelvis en lampa tänds vid samma klockslag varje dag.
Favoriter kan vara båda snabbåtkomst till vissa telefonkontakter eller sparade bokmärken i webbläsaren. Målet med dessa insatser bör vara att minska klicken och därmed öka tillgängligheten.
Teknisk support och handledning är viktiga insatser för att hjälpa digitala nybörjare att känna sig trygga med att använda teknik. Biblioteken har historiskt sett legat i framkant för att erbjuda denna typ av hjälp. Användare kan också få hjälp av syn- och hörselinstruktörer eller arbetsterapeuter för att hitta nya sätt att förenkla sin digitala närvaro.
Här är ett par exempel på hur verksamheten kan erbjuda hjälp till behövande användare:
- Telefon- eller videosamtal för att diskutera behoven och tillsammans komma fram till lämpliga lösningar
- Personliga hembesök för att erbjuda individuell hjälp med installation eller implementering av tjänster eller produkter
- Gruppworkshops och kurser för användare med liknande behov där de tillsammans kan få testa sig fram för att avgöra vad som funkar bäst i varje enskilt fall
Tech Teach Sverige AB är ett utbildningsföretag som syftar till att göra tillvaron enklare, roligare och mer lärorik för de som riskerar att hamna i digitalt utanförskap. Om du har värdefulla erfarenheter som du vill dela med dig av i ett liknande inlägg – kontakta oss!
