Livslångt lärande

Livslångt lärande är ingen nyhet – konceptet har funnits med i ett halvt sekel. Men det drivs upp på agendan efterhand samhället digitaliseras. För om medborgarna ska kunna delta i och bidra här så behöver de lära sig och inte minst upprätthålla en digital kompetens genom hela livet. Läs artikeln som ger en introduktion kring […]
En grupp seniorer med grått hår med examensmössor läser foldrar om digital kunskap

Livslångt lärande är ingen nyhet – konceptet har funnits med i ett halvt sekel. Men det drivs upp på agendan efterhand samhället digitaliseras. För om medborgarna ska kunna delta i och bidra här så behöver de lära sig och inte minst upprätthålla en digital kompetens genom hela livet. Läs artikeln som ger en introduktion kring begreppet livslångt lärande.

Livslångt lärande – definition

Livslångt lärande har genom åren haft lite skiftande betydelser men dess mer bestående och centrala delar kretsar kring hur individers personliga utveckling, yrkesliv och förmåga att fungera i samhället gynnas av lärande genom hela livet.

Här sätter själva begreppet fingret på hur lärandet inte längre ska begränsas till en viss fas i livet (skolfasen) utan sträcka sig genom hela. Här kommer alltså in vuxnas frivilliga utbildande genom exempelvis komvux, folkhögskola, studiecirklar, yrkesskolor, högskolor och universitet jämte alla privata anordnare.

Teknikdrivet behov av livslångt lärande

Behovet av livslånga lärandet drivs framåt mycket av den allt tydligare nödvändigheten av digital kompetens för att kunna vara en del av det alltmer digitala samhället – att vara digitalt delaktig. Detta innebär att lära sig förstå och aktivt använda IKT – informations- och kommunikationsteknik, i såväl arbete som i demokratiskt deltagande.

DigiGuiden-
Livslångt lärande 2

Det livslånga lärandet inte bara en fråga om utbildning

Det livslånga lärandet har en föregångare i begreppet ”livslång utbildning” som myntades på 70-talet. Som begreppet skvallrar om så låg fokus då på lärande genom utbildning – ett lärarperspektiv, kan man säga.

Efterhand kom begreppet livslång utbildning att ersättas av livslångt lärande. Om ämnet innan dess fokuserade på hur man lär ut perspektivet vidgats till att i högre grad titta på hur man lär sig. Här blev det mer intressant att också titta på individens förmåga att lära sig livet igenom och i synnerhet på äldre dagar när de kognitiva förmågorna sjunker.

Livslånga lärandet – forskning

Även om det livslånga lärandet som begrepp har funnits ett tag och har studerats väl så saknas ännu viktig forskning kring hur det livslånga lärandet ska gå till. Genom att elevperspektivet på senare år har fått mer utrymme så har det blivit tydligare att det behövs mer kunskap om individens förutsättningar och i förlängningen hur de kan stärkas. Forskning inom fältet bedrivs bland annat vid:

- Nationellt center för livslångt lärande, Jönköpings universitet

 - Sveriges forskningsinstitut (RISE Research Institutes of Sweden)

- Forskargruppen Vuxenliv och åldrande (Life Lab), psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Förutsättningar för livslångt lärande

Så långt har forskningen identifierat två särskilt viktiga nycklar till framgångsrikt lärande för vuxna medborgare:

- Livslångt lärande genom tillgänglighet: Anpassa utbildningssituationens fysiska och pedagogiska miljö till individen.

- Livslångt lärande genom flexibilitet: Möjlighet att kombinera utbildning med livet i övrigt.

Här är det enkelt att se hur individen ges extra goda förutsättningar att delta i utbildning. Samtidigt bygger utbildning för vuxna på individernas egen vilja och engagemang för att få ut mesta möjligt av utbildningar. För vuxna gäller ju ingen skolplikt. Samtidigt har många av dem ansvar på annat håll – sånt som tävlar om deras tid, kraft och uppmärksamhet.

Lärande bland äldre, funktionsnedsatta och språksvaga

Målgruppen ”vuxna” täcker även äldre samt vuxna funktionsnedsatta och språksvaga. Dessa tre undergrupper behöver generellt sett högre tillgänglighet än övriga vuxna om de ska få lika rimlig chans att lära sig förstå och använda exempelvis digital teknik.

Högre krav på tillgänglighet

För att skapa hög tillgänglighet för dessa målgrupper så kommer välfärdsteknik in i bilden – teknik som syftar till att förenkla den fysiska vardagen för de som har extra utmaningar i den. Särskilt för digital tillgänglighet så finns mer specifika stöd såsom kognitiva hjälpmedel för funktionsnedsatta.

Lägre krav på flexibilitet

Dessa undergrupper har dock inte högre behov på alla fronter – exempelvis kan behovet av flexibilitet rent av vara lägre än hos övriga vuxna:

  • Äldre har gått i pension
  • Funktionsnedsatta har svårare att hitta passande arbete
  • Språksvaga har svårt att få arbete

Att stå utanför arbetslivet har förstås klara nackdelar. Dock också en fördel: När dessa individer inte behöver planera runt ett arbete med dess tider och platser så blir det lättare att ta del av utbildningsinsatser – kravet på flexibilitet blir generellt lägre.

Hjälpmedel och metoder till stöd för livslånga lärandet

Livslångt lärande täcker flera nivåer och är tvärvenskapligt. Politiskt sett så finns det policy från EU-nivå och nedåt till nationell och regional nivå om att samhället ska främja för livslångt lärande.  Akademiskt sett så täcker ämnet flera discipliner från arbetslivspedagogik till geriatrik via digital teknik. Det här ger lösningar på såväl strategisk, metodologisk och praktisk nivå.

DigiGuiden är ett bra exempel på det sista där den genom sitt analoga och förenklade format gör det enklare för vem som helst att bygga en digital kompetens. Här ingår att lära sig använda IKT och bygga MIK – medie- och informationskunnighet.

Upptäck DigiGuiden

En tjänst för utbildningsfoldrar för digitala nybörjare. Guiderna  används av kommuner runt om i hela landet för att främja digital inkludering i det dagliga arbetet.
En hög med DigiGuider på ett bord. Guiden som ligger överst handlar om att uppdatera telefoner och surfplattor.