Kognitiva hjälpmedel kommer in i bilden när inte de egna kognitiva förmågorna räcker till för att lära sig eller lösa något. Läs artikeln om typisk hjälpmedel för kognitivt funktionsnedsatta men också om tänkbara lösningar för de som möter kognitiva utmaningar utan att vara kvalificerade till hjälpmedlen.
Kognitiva hjälpmedel kan förstås vara allt möjligt som på något sätt gör det lättare att ta till sig information och använda den till något meningsfullt. Här ingår hjälpmedel kring kognitiva funktionsnedsättningar och om enklare stöd vid mildare kognitiva svårigheter.
Stöden finns främst för de som har extra svårt att förstå och lära sig saker, exempelvis för att det är svårt att minnas, att generalisera, att se orsak och verkan eller att se sammanhang och likheter respektive motsatser. Kognitiva hjälpmedel kan dock hjälpa vem som helst som strävar efter ett livslångt lärande och inte vill hindras av sviktande kognitiva förmågor.
Kognitiva hjälpmedel är förhållandevis konkreta och bygger på ett par olika fokusområden (källa: 1177.se):
- Koncentration och vila: Kuddar, täcken, kläder och dynor med tyngd
- Kommunikation inklusive tal: Röstförstärkare, samtalsapparater, talsyntar, symbolkort och speciella telefoner
- Minne, planering och tidshantering: Kalendrar, planeringssystem, apparater för påminnelser och sakletande
- Skrivande och läsande: Stativ för böcker, pennor och skrivmaterial samt talboksspelare, etikettläsare, inspelande pennor
- Program och tillbehör till dator: Program för skärmläsning, uppläsning, rättstavning men också hårdvara som särskilda tangentbord, styrpinnar och pekplattor jämte teknik för låta ögon eller huvud styra.
- Fjärrkontroll och larm: Kontrollenheter för att styra apparater och den fysiska närmiljön samt sensorer och larm
Av exemplen ovan framgår det ju att det finns gott om hjälpmedel att ta till för de med både kognitiva och kommunikativa svårigheter. Samtidigt är dessa hjälpmedel vigda åt de som har uttalade behov av dem. Kommun, sjukvård, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan bevilja dem utifrån syfte och bedömning av hur grava de kognitiva svårigheterna är.
Någonstans går ju en nedre gräns för när där myndigheterna finner det värt att bistå med kognitiva hjälpmedel – flera av dessa hjälpmedel kostar ju skattebetalarna en god slant.
Inom vårdsektorn går gränsen för kognitiva hjälpmedel strax under lindrig kognitiv funktionsnedsättning så som minnesstörning. På den nivån har man, även med hänsyn till ålder och utbildning, tappat något av sin kognitiva förmåga men lider inte av kognitiv sjukdom som exempelvis demens.
Ännu mildare kognitiva svårigheter kvalificerar inte till officiella hjälpmedel enligt ovan. Här hittar vi äldre som på grund av åldrandet exempelvis minns lite sämre, får svårare att läsa och blir trötta snabbare. Här hittar vi också individer helt utan kognitiv funktionsnedsättning men som på grund av språksvaghet får större kognitiva utmaningar när de ska läsa och lyssna sig till instruktioner på exempelvis svenska eller engelska.
Hjälpmedel för funktionsnedsatta finns gott om exempel på här ovan – det är alltså hjälpmedel som beviljas efter professionell bedömning. Men det finns också kognitivt stöd för individer som faller utanför kraven för dessa kognitiva hjälpmedel. Här krävs inte någon professionell bedömning eller specifikt underlag – stödet finns för alla som efterfrågar det.
Hit hör hjälpmedel och stöd som fyller ut gapet mellan renodlade hjälpmedel enligt ovan och vardagens informations- och kommunikationsteknik och metoder. Här ryms exempelvis
Hjälpmedel är konkreta stöd. Även stödinsatser så som individuell handledning och anpassad utbildning är förhållandevis konkreta. Metoder är mindre konkreta än exempelvis ett tangentbord men kan vara till minst lika stor hjälp vid kognitiva utmaningar. Se exempelvis ett par metoder mot besvär med minnet:
”Metoder” som dessa kan verka triviala men sätter också fingret på värdet av individens egen insats, som komplement eller alternativ till kognitiva hjälpmedel: Den som utvilad, nykter och med lugnt sinne tar sig an kognitiva utmaningar har bättre förutsättningar att klara av dem, exempelvis när det är dags att bygga en medie- och informationskunnighet.
Ett par mer specifika metoder till stöd för minnet kan vara att repetera eller placera ledtrådar (t.ex. i text eller symboler) precis där de behövs, när de behövs. Det är metoder också går att ta sig an på egen hand men som har större chans att fungera bra efter lite professionell vägledning.
