IKT har blivit djupt integrerat och vitt spritt i vårt samhälle. Fördelarna går knappast att förneka – listan kan göras lång. Samtidigt har listan en baksida: De som inte har kompetensen att använda IKT går ju miste om fördelarna. I förlängningen så trängs de längre bort från samhället efterhand dess funktioner och institutioner går över från analogt till digitalt.
Så vad är IKT? Dess förkortning står för informations- och kommunikationsteknik, efter engelskans Information- and Communication Technology (ICT).
Vad står IKT i förhållande till IT? Först och främst så står de varandra nära – IKT föddes nämligen ur IT. I den digitala ålderns unga år så gällde IT – informationsteknologi, där fokus mycket låg i att nå ut med information. Då gick vi ut på nätet för att läsa hemsidor och hämta uppgifter ur databaser. Men efterhand som e-post, chattforum, meddelandetjänster och sociala medier tog mer plats så blev det tydligt att begreppet behövde vidgas. Genom att lägga till "Kommunikation" så kom IKT att täcka den digitala kommunikationen människor emellan.
Som namnet säger så handlar det om teknologi – den hårdvara och mjukvara för att digitalt förse oss med information och kommunikation. Området har dock en mjukare aspekt som handlar om kunskap om och färdigheter i att använda IKT. Det räcker ju inte med att ha teknologin – ska den göra nytta så behöver man lära sig använda den. Och ju mer avancerad teknologi desto mer resurser behöver läggas på lärandet i sig.
Som exempel kan nämnas en vanlig smartphone – idag något enormt vardagligt men samtidigt ett av samtidens teknologiska underverk. Den hårdvaran tillsammans med appar ger användaren ofantliga många och stora möjligheter. För blott 15 år sen fanns inte detta. Ett stort och snabbt tekniksprång med andra ord. Inte helt märkligt att det finns individer som inte hängt med.
Överlag hamnar de utan IKT-kompetens alltmer i periferin av det alltmer digitala samhället. Bland yngre och flertalet vuxna så må detta en icke-fråga – de har redan grunderna genom utbildning och arbetsliv. Och förutom grunderna så lär många ha ett hum om hur man söker information och felsöker sin IKT. Dessa har nått en nivå där de är självlärande och självhjälpande inom IKT – de kan själva underhålla och utveckla sin kompetens inom IKT och därmed följa samhällets digitalisering.
Samtidigt finns det exempelvis funktionsnedsatta, språksvaga och äldre individer som inte har nått den nivån och dessutom kan behöva stöd för att ta sig dit. Det kan också handla om vuxna som tidigare inte behövt och/eller varit intresserade av att lära sig IKT men som nu märker hur deras brist på IKT-kompetens – en brist på digital kompetens, ligger alltmer i vägen för dem.
IKT och lärande – ett ämne som för många pedagoger handlar om att använda IKT i undervisning. Fokus ligger alltså på hur pedagoger ska kunna använda IKT som digitala verktyg. Att jämföra med hur privatpersoner ska kunna lära sig förstå och använda IKT för allt möjligt.
För den senare gruppen så satsas det främst på att säkra att alla nya generationer kommer upp i nivå. IKT-pedagoger inom reguljära utbildningsväsendet är exempel på detta. För övriga målgrupper finns bland annat Datorskolan som utbildar i samarbete med bibliotek, socialtjänst och andra offentliga aktörer. De som behöver kan dock också utbilda sig själva genom, den analoga vägen.
Inom utbildningsväsendet används IKT – digitala verktyg för att utbilda i alla möjliga ämnen. För att lära sig IKT så kan dock analoga verktyg som exempelvis DigiGuidens enkla, utskrivna foldrar, fungera bättre. Genom ett analogt ”gränssnitt” så hamnar här inte tekniken i vägen för att lära sig teknik. Ett tryckt och tryggt sätt att lära, helt enkelt!
