Digital tillgänglighet – ett behov som drivs framåt dels av samhällets digitalisering, dels av en ambition bland FN:s stater att inkludera fler i sina samhällen. Läs artikeln som ger en översikt kring tillgänglighet i allmänhet och digital tillgänglighet i synnerhet.
Digital tillgänglighet handlar om hur offentliga aktörer som exempelvis myndigheter gör sina digitala kanaler tillgängliga åt funktionsnedsatta. Digital tillgänglighet ingår i det vidare området tillgänglighet som även täcker den fysiska miljön, och alla slags verksamheter.
Tillgänglighetsdirektivet är fastställt av Europaparlamentet och trädde i kraft 2019. Sedan dess har Sverige fört in direktivets krav i svensk lagstiftning. Sedan 2018 finns därför lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och sedan 2023 lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.
Ursprunget till all denna reglering finner vi i artikel 9 i FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Här förbinder sig konventionsstaterna att vidta åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få självständighet och fullständig delaktighet. Detta omfattar fysisk miljö, transporter, information och kommunikation, inklusive IT-system samt andra anläggningar och tjänster för allmänheten, både i städer och på landsbygden.
Tillgänglighet är också integrerad i annan lagstiftning som bland annat:
Kopplingen mellan tillgänglighet och delaktighet kring personer med funktionsnedsättning gäller mer än att funktionsnedsatta ska få ut mer av samhället. Delaktighet är nämligen en väg till ömsesidigt utbyte – den som kan delta mer kan också bidra mer. Här talar alltså högre tillgänglighet för att både individen OCH samhället får ut mer av varandra. Och vägen dit går via en del krav.
”Digital offentlig service ska vara möjlig att uppfatta, vara hanterbar, begriplig och robust.”
Dess krav föreskrivs i 4 §, Föreskrifter om tillgänglighet till digital offentlig service (MDFFS 2019:2), meddelade av Myndigheten för digital delaktighet. Kraven gäller alla webbsidor, webbplatser och mobila appar som vänder sig till allmänheten. Och även om det finns möjligheter till undantag så behövs tillgänglighetsanpassning, som exempelvis en inkluderande design.
Självklart kostar tillgänglighetsanpassning. Samtidigt leder tillgänglighetsanpassning till att funktionsnedsatta får större möjlighet att vara del i det demokratiska samhället, kunna utföra flera yrken på fler arbetsplatser – möjligheter att bidra i tanke, ord och handling. Kombinationen tillgänglighet – funktionsnedsättning minskar alltså den praktiska skillnaden mellan funktionsnedsatta och övriga så att samhället i stort fungerar bättre för alla dess medborgare.
Några förenklade exempel på både fysisk och digital tillgänglighetsanpassning visar hur det hela kan fungera i praktiken inom såväl fritid som utbildning och arbete:
| Funktionsnedsättning | Tillgänglighetsbehov | Anpassning |
|---|---|---|
| Rörelsehinder | Röra sig mellan restaurangbord | Bredare gångar |
| Nedsatt syn | Läsa på hemsidor | Datorn läser upp innehållet |
| Nedsatt hörsel | Lyssna på föreläsning | Hörselslinga i lokalen |
| Kognitiv nedsättning | Intellektuellt arbete | AI-processad information |
| Nedsatt syn | Fysiskt arbete | Ledsnören & platsmarkörer |
Även om exemplen är simpla så bör de ge en grov uppfattning om hur olika situationer å ena sidan kräver helt olika slags anpassningar, å andra sidan att inte anpassningar inte givet måste vara komplicerade eller dyra. Dyrt kan det dock bli att låta bli att anpassa för högre tillgänglighet.
Bristande tillgänglighet kan vara ett brott mot gällande regelverk om någon med funktionsnedsättning missgynnas på grund av att en verksamhet inte gör tillräckligt för tillgängligheten. Den med funktionsnedsättning har alltså rätt att ställa en del krav på den fysiska miljön i exempelvis butiker, på arbetsplatser och i skola men sen 2023 även ifråga om produkters och tjänsters tillgänglighet.
Medan samhället anpassar sitt digitala gränssnitt för att fungera för i princip alla medborgare så kan även medborgarna anpassa sig till det digitala gränssnittet genom att bygga digital kompetens. Och för funktionsnedsatta kan ske med hjälp av anpassat stöd – exempelvis med kognitiva hjälpmedel och anpassade utbildningsupplägg, som DigiGuiden pedagogiska foldrar respektive Datorskolans anpassade utbildningar.
