Digital delaktighet är något som berör i stort sett varje person och organisation inom rikets gränser. Men medan vissa tar den för given så finns det andra som kämpar med den. Men vad är egentligen digital delaktighet? Vad har den med inflytande och demokrati att göra? Och vilka kan behöva stöd för att ta del av det digitala samhället?
Digital delaktighet handlar om att delta i den digitala delen av livet. Genom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) håller vi oss lokalt, nationellt och internationellt anslutna till andra individer och organisationer – det digitala samhället.
Digital delaktighet har varit en levande fråga sedan början av 2000-talet när internet började etableras som en digital infrastruktur för information och kommunikation. Den dåvarande IT-kommissionen pekade då på hur tillgången till internet och förmågan att använda det kommer att bli en demokratifråga. Man såg nämligen risken för att individer utan datorer skulle hamna alltmer utanför samhället när alltmer av samhällets information, kommunikation och tjänster förväntades flytta ut på nätet. Och ja, nu är vi där.
Idag existerar samhället i högsta grad på nätet. Och formellt sett så är det tillgängligt för alla då alla har tillgång till datorer – på bibliotek, om inte annat. Sen finns det gott om smarta telefoner, surfplattor och laptops i samhället. Skiljelinjen går numera inte mellan att ha eller inte ha fysisk tillgång till tekniken utan snarare om att ha praktiskt och mental tillgång till den.
Det här är ett område som särskilt Internetstiftelsen engagerat sig i och driver sedan 2008 kampanj för allas möjlighet till digital delaktighet – just som en demokratisk fråga men också som en fråga om tillgång till arbetsmarknaden.
Digital delaktighet och inflytande hänger alltså nära samman. Vänder man på delarnas ordning så syns det tydligare att här finns två olika roller:
Som privatperson kan du vilja ta del av det digitala livet för att exempelvis få mer inflytande. Men förutsättningarna kan begränsas av tillgång till IKT-teknologi men också av brist på färdigheter och förmågor att använda den.
En organisation som exempelvis bibliotek, kontor för medborgarservice eller Arbetsförmedling kan använda sitt inflytande för att underlätta digital delaktighet. Detta genom att exempelvis ge privatpersoner tillgång till teknologin (som datorer i lokalerna), stärka deras färdigheter eller överbrygga deras bristande förmågor.
Två olika roller alltså, där individens val och den professionellas stöd som i hög grad avgör hur mycket digital delaktighet och inflytande det kan bli fråga om. Här är det också värt att titta på tre större målgrupper där brist på färdigheter och förmågor kan ligga i vägen för digital delaktighet.
Om man bortser från de som redan är digitalt delaktiga och barn som kan väntas skolas till digitalt delaktiga medborgare så kvarstår ett par grupper som riskerar att hamna vid sidan av.
Här handlar det om bristande förmågor där ett eller flera funktionsnedsättningar gör det svårt att använda tekniken som det är tänkt – något som hindrar digital delaktighet. Här finns idag stöd på det tekniska planet i form av välfärdsteknik och som metoder för att göra vardagstekniken mer tillgänglig.
Även här kan det vara fråga om bristande förmågor som följer av åldrandet. Här kan dock också saknas färdigheter om man har levt större delen av sitt liv utanför det digitala samhället – de äldre generationerna föddes ju inte in i IT-åldern och alla har inte haft datorer, smarta telefoner, surfplattor etc. i sin vardag.
Även här kan välfärdsteknik hjälpa till för att överbrygga bristande förmågor. Bristande färdigheter är däremot en fråga om kompetens inom IKT. Det är något som kan mötas med utbildning, exempelvis genom DigiGuidens pedagogiska guider eller Datorskolans utbildningar och bloggar.
Språksvaga hittar vi främst bland nyanlända invandrare. Dessutom finns det invandrare som visserligen har bott här en längre tid men inte har blivit väl integrerade/assimilerade i det svenska samhället.
Bland språksvaga finner vi individer med dubbla utmaningar: de som både har svårt med svenska språket och saknar datorvana och nätkompetens med mera. Denna dubbla brist på färdigheter gör att digital delaktighet, ligger långt utom deras räckhåll.
